De flesta läsarna har någon gång drömt om att ha ett bibliotek som är fyllt med böcker som alla är i just den genre som man älskar. Thomas Böös var en man med en sådan dröm om detektivlitteratur, och som faktiskt gjorde drömmen till verklighet genom att skapa Svenska Deckarbiblioteket i Eskilstuna.
I hjärtat av Eskilstuna finner vi en unik skatt som har blivit en pelare inom svensk kriminallitteratur – Svenska Deckarbiblioteket. Den som varit i Eskilstuna och nämnt ordet ’deckare’ har säkert hört talas om en man, Thomas Böös. Men vem är denna man, och hur kom det sig att en skåning blev så intimt förknippad med en stad belägen över 60 mil från hans födelseort?
En skåning i Eskilstuna
Thomas Böös föddes i skånska Hässleholm 1944, men flyttade efter sin fil.kand.-examen till Eskilstuna där han skulle leva fram till sin död sent 2022. Med sig i bagaget hade han en brinnande passion för kriminallitteratur, både i form av fiktiva deckarberättelser som i polisiära dokument och biografier.
Under hans tid som bibliotekarie på Eskilstuna stads- och länsbibliotek stötte han även samman med den allra första svenska deckaren från 18923 – ”Stockholms-detektiven” av Fredrik Lindholm under alias Prins Pierre – som utspelar sig i staden.
Mötet med detta verk, som blev startskottet för den stora deckarfebern i Sverige, väckte även drömmen hos Böös om att skapa Sveriges första deckarbibliotek, just på den plats där svenska deckarlitteraturen föddes.
Deckarbibliotekets resa
1988 mottog Böös ett stipendium från deckartidskriften Jury för att studera BILIPO (Bibliothèque des Littératures Policières), det berömda franska deckarbiblioteket i Paris. Erfarenheterna från Paris var en ögonöppnare för Böös. De visade honom potentialen i att ha ett specialiserat bibliotek för kriminallitteratur, och han blev inspirerad att föra denna vision till Sverige.
Väl tillbaka i hemlandet kontaktade Böös Deckarakademins ledamot Bertil R. Widerberg, som även var chefredaktör för Jury, för att påbörja processen att få kulturpolitisk backning till sin biblioteksdröm. Förslaget gick snabbt igenom, och dörrarna till Svenska Deckarbiblioteket öppnades i maj följande år, alltså 1989.
Innan biblioteket ens öppnade hade Böös säkrat en grund för dess samlingar. Han lyckades förvärva en nästan komplett samling av svensk kriminallitteratur från 1893–1989 som Otto Holm, ledamot i Deckarakademin, hade samlat ihop. Denna imponerande start kompletterades av en rad generösa donationer från deckarvänner och -samlare som Gösta Gillberg, Iwan Hedman-Morelius, och Ted Bergman. Ytterligare samlingar deponerades, inklusive de från Jörgen Elgström, Torsten Jungstedt och Maj Sjöwall/Per Wahlöö.
Från dess tidiga dagar fram till idag kan biblioteket skryta med Sveriges största samling av allt vad har med kriminallitteratur att göra, inklusive såväl svenska kriminalromaner och översatta deckare i originaltryckningar som facklitterära verk, biografier och polisiära dokument.
Forskning, vördnad, och en tjänst för en livstid
Genom sitt livsverk Svenska Deckarbiblioteket har Thomas Böös säkrat en plats där Sveriges rika historia av kriminallitteratur kan utforskas och uppskattas av alla. Hans dedikation och passion för deckargenren har gett Sverige en unik och bestående skatt som kommer att fortsätta inspirera deckarälskare för generation framöver.
Idag används biblioteket främst som ett forskningsbibliotek, där i princip inga böcker lånas ut. Istället uppmuntras forskare att ta del av resurserna på plats, samtidigt som Lilla Deckarbiblioteket bjuder in intresserade barn och unga att ta del av den svenska deckarskatten.
Thomas Böös själv arbetade kvar på Deckarbiblioteket fram till 2010, då han hamnade i starkt argument med bibliotekets ledning om samlingens förflyttning till källarvåningen, och pensionerade sig i protest året därpå. Fram till sin hastiga bortgång i november 2022 var han dock fortfarande en aktiv del av biblioteket, där han hjälpte till med underhållningen av samlingen och planeringen av dess fortsättande tillväxt.
Böös arv lämnade ett outplånligt avtryck på Sveriges litterära landskap, som inte bara berikat Eskilstuna utan hela landet och deckarvärlden i stort.