Eurovision är enkelt ett av de mest sedda TV-programmen i Europa och inte minst i Sverige där vi ägnar tre månader åt att tävla om vem som ska gå med. Sverige har varit med i stort sett varje år sedan 1958, med endast ett fåtal uppehåll. Passionen för tävlingen är en av anledningarna till att Sverige tar sin sång på allvar och har vunnit flest troféer i Eurovision, delad förstaplats med Irland i den kategorin.
Reflektion av kulturen
För varje år som Eurovision hållit igång går det att se hur populärkulturen ändrats. Sveriges första deltagare i Eurovision var Alice Babs under 1958 med “Lilla Stjärna”, som speglade Sveriges syn på hur vår musik ska ses internationellt. Sedan dess har Sveriges bidrag till Eurovision ändrats markant med även vinnarna helt unika. Vad finns det då för Eurovision odds att Sverige vinner detta året? Stora, enligt lyssnarsiffrorna för “Bara Bada Bastu”.
Vadhållning (betting) för Eurovision har också ökat allt eftersom internets utveckling. Tipsen för vem som kommer vinna från vadhållningsagenter är inte alltid korrekta, men att de varit nära även när de haft fel visar att deras experter ändå har en känsla för vilket håll Eurovision kommer gå. Det är då inte konstigt att denna form av vadhållning blivit mycket populär på diverse bettingsajter.
Melodifestivalen som hållits varje år sedan 1959 (med undantag för tre gånger) har inte bara varit för att få en representant i Eurovision, utan även för att introducera nya artister för det svenska folket. Det ses också ett flertal tidigare artister på Melodifestivalen, som inte alltid är där för att vinna, men ger inte ett mindre intryck för det. Svenska folket röstar även in den vars musik, av en anledning eller annan, bäst reflekterar Sveriges tankar just nu – med “Bara Bada Bastu” av KAJ nu i 2025 enligt vissa som en ursäkt till Finland för Loreens seger i 2023.
Sveriges succé i Eurovision
En av anledningarna till att Eurovision är så populärt är troligtvis på grund av Sveriges stora succé i tävlingen. Sveriges artister har vunnit sju gånger och därefter agerat som värd för Eurovision följande året. Sverige har dessutom alla gånger utom en tagit sig till finalen. Den största succén ses ibland vara ABBA med “Waterloo” under 1974, vars seger gav ABBA en stor internationell framgång, något som även Loreen lyckats med.
Sveriges upprepade goda prestationer vid Eurovision har gjort varje tävling till en del av Sveriges stolthet på internationell skala, vilket vidare leder till att svenskar själva ser Eurovision som något att se fram emot varje år. Det är inte endast för att avnjuta god musik, utan även en chans att visa vad Sverige kan göra när vi går förbi lagomtänkandet och faktiskt tar i. Sverige röstar fram det bästa och resten av Europa håller med.
Sveriges andra succéer i Eurovision har varit nästan lika memorabla som ABBAs, med Herreys “Diggi loo giddi ley” schlagerseger en trendsättare för att det inte ska gå mer än 10 år utan att Svergie vinner Eurovision – i alla fall fram tills åren 2000-2011, där Sverige inte hade en enda seger i Eurovision, trots ett flertal nära förstaplatser. Sverige har däremot sedan dess vunnit tre till gånger, två av Loreen och en av Måns Zelmerlöw.
Melodifestivalens förälder
Huvudanledningen till Melodifestivalen är främst för att få en representant i Eurovision, men för Sveriges befolkning har det historiskt setts som en större tävling än Eurovision, även om tittarsiffrorna endast varierar en aning mellan Melodifestivalen och Eurovision. Generellt har Melodifestivalen fler tittare, men å andra sidan så är de flesta redan väl medvetna om vad de andra länderna kommer att bidra med tack vare internet.
Eurovision Song Contest i sig har sin bakgrund från 1954, när ett TV-nätverk skapades för att sända signaler internationellt genom Europa. Förslaget om en internationell musiktävling kom från den italienska tv-kanalen RAI, och första tävlingen hölls 1956. Sedan dess blev allt fler länder blivit involverade i Eurovision Song Contest, med strax över hälften av dem som segrare vid ett tillfälle eller annat.
Varje land arrangerar sin egna musiktävling för att få fram tävlande för Eurovision, likt hur Melodifestivalen fungerar. En del av dessa fanns redan innan Eurovision Song Contest startade, medan andra grundades enbart för Eurovision. Melodifestivalen var delvis startad enbart för Eurovision, men har sedan dess även blivit en plattform för många artisters karriärer trots att de inte gått vidare.
Det ses även väldigt ofta i både Melodifestivalen och Eurovision att artisterna startat med andra sångtävlingar tidigare, och antingen vunnit eller gått vidare till finaler och semifinaler i dessa. Idol har varit en populär startpunkt för många artister att börja sin karriär då deltagare som gör bra ifrån sig snabbt blir sponsrade att starta en karriär i musik som låter dem till slut ta sig till Melodifestivalen med chans till Eurovision.
Framtiden för Eurovision
Eurovision kommer troligtvis att fortsätta så länge som Europa existerar, med många av vinnarna inte bara musikaliskt valda, utan har även vunnit tack vare politiska skäl. Eurovision har då även blivit en plattform för Europas invånare att yttra stöd för de artister vars länder de vill stödja genom att rösta – eller yttra missnöje genom att ignorera vissa sånger. Då varken musik eller politiska skillnader kommer att försvinna inom en snar framtid, är det en säkerhet att Eurovision kommer att fortsätta.
I Sverige verkar det däremot vara så att tittarsiffrorna gått ned förra året, med endast 2,3 miljoner tittare gentemot 2023s 3 miljoner tittare. En liknande trend har setts runt om i Europa överlag, och spekuleras bero på att musiken vänder sig främst mot yngre publiker. Det är inte ett problem i sig självt, men med tanke på att antalet unga blir färre är det inte konstigt att antalet tittare går åt samma håll.
Sättet som media tas in ändras också numera. Live-shower såsom Eurovision visas främst på TV, med endast ett fåtal streamingplattformar som samtidigt visar tävlingen. Eurovision är medvetna om detta, men har ännu ingen oro över att tävlingssändningen kommer ändras snart.
