För den som är en inbiten älskare av deckarlitteratur, kan Maria Langs namn knappast ha undgått kännedom. Som en av Sveriges mest framstående deckarförfattare, spelade Lang en avgörande roll i formandet av den tidiga svenska deckarkulturen. Med en blandning av skarpsinniga intriger, fängslande karaktärer och oemotståndlig prosa har Lang blivit en fixstjärna i den svenska litteraturhistorien.
I det tidiga 1900-talet var deckargenren i Sverige fortfarande i sin linda. När Maria Lang debuterade 1949 med ”Mördaren ljuger inte ensam” markerade det början på en ny era inom svensk deckarlitteratur. Hon är ofta känd som Sveriges första ”drottning av detektivromaner”, och i en tid när deckargenren var mansdominerad banade Maria Lang väg som en av de första framträdande kvinnliga deckarförfattarna i Sverige.
Kvinnan bakom pseudonymen: litteraturvetare och lärare
Dagmar Lange föddes i Västerås 1914, även om hon genom sitt författarskap senare skulle bli känd som just Maria Lang. Pseudonymen ”Maria Lang” var en subtil lek med hennes riktiga namn som ett sätt att bevara en del av sin identitet, samtidigt som hon skapade en distinkt författarprofil.
Dagmar, eller Maria, var inte bara begåvad med penna i hand. Hon hade en djup passion för litteratur och akademiska studier, vilket ledde henne till Uppsala universitet. Där fördjupade hon sin kunskap inom litteraturens värld, vilket slutligen resulterade i en doktorstitel i litteraturvetenskap.
Efter sin tid i Uppsala flyttade Maria till Stockholm, där hon tog upp en tjänst som gymnasielärare. Denna position tillät henne att dela sin passion för litteratur med unga sinnen, inspirera nästa generation och kanske även dra nytta av sina egna erfarenheter för att skapa ännu mer spännande berättelser.
Trots de krav som yrket som lärare ställde på henne, var Maria Langs passion för att skriva oböjlig. Hon tillbringade otaliga timmar vid sitt skrivbord, vilket resulterade i några av de mest älskade och framstående verk inom den svenska deckarlitteraturen. Totalt skulle hon komma att författa 42 kriminalromaner, fyra ungdomsdeckare, en novellsamling och en memoar.
Maria Lang böcker
Genom sina berättelser introducerade Lang läsare till det fiktiva samhället Skoga, som påminner om Nora där hon levde större delen av sitt liv. Maria Langs deckare speglar ofta samhällets normer och värderingar under 1900-talets mitt. Genom att inkludera teman som kärlek, svartsjuka, vänskap och hämnd erbjuder hennes berättelser en insiktsfull skildring av den tidsperiod hon levde och verkade i.
| Titel | Utgivningsår | Förlag | Information |
| Mördaren ljuger inte ensam | 1949 | Nordstedts | Filmatiserad 2013 |
| Farligt att förtära | 1950 | Nordstedts | |
| Inte flera mord | 1951 | Nordstedts | Filmatiserad 2013 |
| En skugga blott | 1952 | Nordstedts | |
| Rosor, kyssar och döden | 1953 | Nordstedts | Filmatiserad 2013 |
| Tragedi på en lantkyrkogård | 1954 | Nordstedts | Filmatiserad under titeln ”När mörkret faller” 1960, samt 2013 |
| Se döden på dig väntar | 1955 | Nordstedts | |
| Mörkögda augustinatt | 1956 | Nordstedts | |
| Kung Liljekonvalje av dungen | 1957 | Nordstedts | Filmatiserad under titeln ”Ljuvlig är sommarnatten” 1961, samt 2013 |
| Farliga drömmar | 1958 | Nordstedts | Filmatiserad 2013 |
| Ofärd i huset bor | 1959 | Nordstedts | |
| Vår sång blir stum | 1960 | Nordstedts | |
| Att vara kvinna | 1961 | Nordstedts | |
| En främmande man | 1962 | Nordstedts | |
| Tre små gummor | 1963 | Nordstedts | Historisk deckare, utspelas 1929 |
| Siden sammet | 1964 | Nordstedts | |
| De röda kattorna | 1965 | Nordstedts | |
| Svart sommar | 1966 | Nordstedts | |
| Vitklädd med ljus i hår | 1967 | Nordstedts | |
| Ingen returbiljett | 1968 | Nordstedts | |
| Intrigernas hus | 1969 | Nordstedts | |
| Staden sover | 1970 | Nordstedts | |
| Mördarens bok | 1971 | Nordstedts | |
| Vem väntar på värdshuset? | 1972 | Nordstedts | |
| Vi var tretton i klassen | 1973 | Nordstedts | |
| Det är ugglor i mossen | 1974 | Nordstedts | |
| Dubbelsäng i Danmark | 1975 | Nordstedts | |
| Körsbär i november | 1976 | Nordstedts | |
| Arvet efter Alberta | 1977 | Nordstedts | |
| Camilla vid skiljevägen | 1978 | Nordstedts | |
| Svar till Ensam Eva | 1979 | Nordstedts | |
| Inga pengar till Vendela | 1980 | Nordstedts | |
| Gullregn i oktober | 1981 | Nordstedts | |
| Docka vit, Docka röd | 1982 | Nordstedts | |
| Fyra fönster mot gården | 1983 | Nordstedts | |
| Använd aldrig arsenik | 1984 | Nordstedts | |
| Klappa inte katten | 1985 | Nordstedts | |
| Dödligt drama på Dramaten | 1986 | Nordstedts | |
| Ånglok 16 på fel spår | 1987 | Nordstedts | |
| Tvillingen i spegeln | 1988 | Nordstedts | |
| Flyttbil försvunnen | 1989 | Nordstedts | |
| Se Skoga och sedan… | 1990 | Nordstedts | |
| Ögonen | 1964 | Nordstedts | Novellsamling |
| Akta dej, Katja! | 1971 | Nordstedts | Ungdomsdeckare |
| Hjälp mej, Katja! | 1972 | Nordstedts | Ungdomsdeckare |
| Jan och Katja jagar jultomten | 1975 | Nordstedts | Ungdomsdeckare |
| Jan och Katja jagar en kista | 1976 | Nordstedts | Ungdomsdeckare |
| Vem är du? Dagmar Lange eller Maria Lang | 1985 | Nordstedts | Memoar |
Maria Lang filmer
Maria Langs litterära framgångar har inte enbart stannat på boksidorna; de har även tagit steget till både den stora och lilla skärmen. Under åren har flera av hennes berättelser blivit omvandlade till filmer och TV-serier, vilket har gett dem en ny dimension och introducerat dem för ett ännu bredare publik där de som inte är läsare ändå med stor sannolikhet har sett en Maria Lang film.
Bland de mest framstående filmatiseringarna kan vi nämna de som producerades under 2010-talet. Mellan 2013 och 2014 släpptes en rad filmer baserade på hennes verk på TV4, som exempelvis ”Mördaren ljuger inte ensam”, ”Inte flera mord” och ”Rosor, kyssar och döden”. Dessa filmer var del av en serie som hade det gemensamma temat att utspelas i 1950-talets Sverige, vilket gav en nostalgisk touch och erbjöd en trogen skildring av den era då böckerna skrevs. Skådespelarna, bland dem Ola Rapace som den karismatiske detektiven Christer Wijk, levererade övertygande framträdanden som bidrog till filmernas framgång.
Här är en närmare titt på några av de filmer som producerades under detta år:
Mördaren ljuger inte ensam (2013)
Regisserad av Birger Larsen, utspelas filmen, precis som boken, under en midsommarhelg på 1950-talet. En grupp vänner samlas för att fira, men festligheterna får ett abrupt slut när en av gästerna hittas död. Polisen Christer Wijk kallas in för att lösa mysteriet.
Inte flera mord (2013)
Denna film, regisserad av Peter Schildt, följer återigen polisen Christer Wijk när han kallas in för att lösa ett mord i samband med ett bröllop. Handlingen kretsar kring svartsjuka, kärlek och hämnd.
Rosor, kyssar och döden (2013)
Under ledning av Daniel di Grado möter vi en annan sida av Skoga, med studentfester, sommarromanser och givetvis, mord. Polisen Wijk måste än en gång klura ut vem som står bakom de dödliga händelserna.
Kontrovers i deckarnas modernisering
En av Maria Langs stora inspirationer var de deckarklassiker som skrevs av författare som Agatha Christie – välskrivna, mysiga, och inte alls drivna av de sex- och våldsbrott som ofta förekommer i modern kriminallitteratur. Lang höll även denna filosofi som sin levnadskompass, vilket i slutändan skulle leda till hennes fall i svenska deckarvärlden. Till exempel lämnade hon sin plats i Svenska Deckarakademin 1973 när amerikanske Richard Neelys roman ”Min vän Walter” vann akademins pris, då hon tyckte att verklighetens våldsbrott inte var passande under kategorin underhållning.
Denna ovillighet att öppna sig för den moderniserande deckargenren ledde i slutändan till att Maria Lang föll bort från deckarvärldens stora scen. Trots att hon idag är ihågkommen som en av deckarsveriges första största hjältar så toppar hon inte längre listorna. Men för den som söker efter mysiga mordgåtor där ledtrådarna bubblar under ytan så är hennes klassiker den perfekta läsningen, än idag.