Julrim och poesitradition
Julen i Sverige är inte bara ett firande av ljus, värme och gemenskap – den är även djupt präglad av en rik litterär tradition där rimmande dikter spelar en central roll. Från klassiska juldikter som Olof von Dalins verk till nyskrivet julrim på paket, lever poesin starkt i våra vintertraditioner. Rimmen bär på känslor, skämt och budskap som fördjupar julens betydelse, samtidigt som de för människor närmare varandra genom språklig kreativitet.
Dikter som rimmar ger både rytm och struktur, vilket gör dem särskilt minnesvärda och effektfulla vid högtider då vi läser högt för varandra. Rimmen ger oss också ett kulturellt fönster in i tidigare generationers sätt att fira och tänka kring julen. Här blir litteraturen ett slags kollektivt minne, där orden återkommer, år efter år.
Kända svenska juldikter i rimform
Svensk litteraturhistorias skattkista rymmer många älskade julramsor och dikter. Flera av dem hålls levande genom julläsningar i hem, kyrkor och skolor över hela landet. Här följer några av de mest kända dikterna som innehåller rim och behandlar julens teman:
”Tomten” av Viktor Rydberg
Rydbergs dikt ”Tomten” från 1881 är ett av de mest klassiska verken inom svensk jullitteratur. Den rytmiska, rimmade versen beskriver en gårdstomt som nattetid vakar över gården när människorna sover. Dikten har ett meditativt och filosofiskt djup, trots sin vintriga miljö. Rimstrukturen gör den lätt att recitera, samtidigt som den bär på stora tankar om både tro och existens.
”När det lider mot jul” av Jeanna Oterdahl
Texten till den älskade julsången ”När det lider mot jul”, ofta felaktigt kallad ”Det strålar en stjärna”, är skriven av Jeanna Oterdahl. Den poetiska formen kombinerad med ett klassiskt rimmande versmått gör att dikten sjungs och reciteras i många svenska hem. Oterdahl fångar julefrid och barndomsminnen på ett sätt som öppnar för både nostalgi och värme.
Att skriva egna julrim – lustfyllt och traditionellt
Att själv skriva rim till julklappar eller som smyckande texter till julkort ger en personlig och kreativ nivå åt firandet. Den svenska traditionen med paketrim bygger ofta på lekfullhet, men även poetisk skicklighet. Det kräver att man väger varje ord och låter rimmen föra mottagaren till ett skratt eller ett ”aha!” i samband med paketets öppnande.
Varför skriva egna julrim?
- Personligt: Rimmet visar att du lagt tid och omtanke på varje gåva.
- Kreativt: Rimmande texter öppnar för språkliga experiment och humor.
- Traditionellt: Att rima vid jul återknyter till svensk kulturhistoria.
Ett klassiskt rim kan exempelvis lyda:
”Ett litet ljus i mörka tider, som värmer tå och fingrar så klider – nu på med denna, för vinterns kalla nätter, och du blir en av de bättre!” (till ett par ullvantar).
Folkets rim – hur allmänheten förvaltar poesin
En särskilt vacker aspekt av rimmande juldikter är att de inte bara är dikter skrivna av erkända poeter. De levande uttrycken utvecklas också i vardagen, i familjekretsar, på skolor och i folksamhällen. Den gemensamma gärningen att skapa en dikt, även oavsett teknisk perfektion, visar på språkets glädjefunktion.
Sociala medier, såsom Instagram och TikTok, har de senaste åren blivit scener för nytolkningar av julens rimmande poesi. Unga författare och kreativa entusiaster publicerar sina egna dikter, ofta med modern språkdräkt och aktuella teman, vilket också visar hur traditionen ständigt utvecklas.
Rimmande barnpoesi under julen
Många barnböcker har använt rimstruktur för att göra julsagor både gripande och lättbegripliga. Författare som Lennart Hellsing och Astrid Lindgren har utnyttjat rim för att skapa berättelser där barnen både sjunger, läser och lär sig om julens magi. I Hellsings poesi vävs rimmen in i absurda och livliga världar som ändå bär på en tydlig julkänsla.
Ett exempel är Lindgrens dikt om julen i Bullerbyn, där rimmen fungerar som både stilmedel och musikalisk inramning: ”Och granen den står så röd och grann, med glitter och med karamellband, för varje barn ett hopp vi får, att julen blir som förr i går.”
Språklig rytm och emotionell laddning i julrimmen
Vad är det som gör att rim fungerar så väl för just juldikter? Rim skapar inte bara ett ljudmönster – de förstärker också den känslomässiga tonen. Klang och betydelse samverkar på ett sätt som gör varje dikt till en liten sång. Detta är sannolikt en anledning till att många juldikter även blivit julsånger; det är ett steg från dikt till kör.
Enligt poeten och litteraturvetaren Helena Eriksson handlar julens rimmande dikter ofta om att återskapa ett hem – inte ett fysiskt, utan ett språkligt eller emotionellt hem. I intervjun på Svensk Poesi beskriver hon hur rimmen fungerar som en väv, en trygg dramaturgi där vi vet vad som kommer – och därför kan slappna av och känna.
När vi rimmar i juletid skapar vi ordens motsvarighet till det varma stearinljuset och de frostiga fönsterrutorna, vid sidan av julgran och glögg.
