1. Admin2

    Att skriva eller inte skriva en deckare

    by

    – När ska du skriva en egen deckare då?
    Den frågan har jag fått hur många gånger som helst. Som deckarkritiker och medlem i Svenska Deckarakademin läser jag så klart ett stort antal deckare varje år, Mitt deckarintresse har jag odlat i många år och utan att skryta allt för mycket kan jag nog säga att jag kan genren och dess historia väldigt bra. Jag har följt trender, utvecklingar och förändringar länge och jag vet vid det här laget väldigt väl vad jag tycker om eller inte – hur en riktigt, riktigt bra kriminalroman ska vara. Just därför älskar jag också att bli överraskad, att hitta en författare som kan genren men ändå hittar alldeles egna vägar. Eller för den delen följer redan inslagna vägar men gör det så där riktigt, riktigt bra. Det är många författarskap som gjort mig till en lycklig läsare genom åren – många gånger vägröjande kvinnliga deckarförfattare som till exempel Val McDermid, Denise Mina, Anne Holt och Liza Marklund. Men den där lycklige läsaren har egentligen aldrig känt behov av att byta roll och bli författare.
    Eller aldrig och aldrig. Naturligtvis drömde jag, som så många andra som tycker om att läsa och skriva, författardrömmar när jag var ung. Jag skrev långa, ordrika uppsatser i skolan och pretentiös, svårmodig poesi för byrålådan men utan att någonsin känna mig hemma som skapare av fiktion. Jag trivdes alltid mycket bättre som mottagare.
    Så blev jag så småningom journalist och efter många år i branschen har jag landat som kulturchef och kan skriva om det jag som intresserar mig allra mest – kultur i dess vidaste bemärkelse. Jag älskar att recensera litteratur och teater, att intervjua spännande personer och att skriva krönikor med koppling till kultur. Och jag älskar verkligen att skriva om deckare. Att först läsa en bok och fundera och analysera under läsningens gång. Att sätta in den i ett genresammanhang och jämföra med eventuellt tidigare böcker av författaren och samtidigt försöka hitta mitt eget tyckande mitt i det där och sedan formulera detta tyckande – kompletterat med min kunskap naturligtvis – till en text som kanske hjälper andra att hitta rätt i den enorma och vildvuxna deckardjungel som vi deckarälskare har runt oss i dag.

    Så, svaret på den där frågan i början är enkelt. Jag kommer aldrig någonsin att skriva en egen deckare. Jag är deckarkritikern och journalisten som är som allra nöjdast när det växer ett torn av spännande, olästa recensionsböcker på mitt skrivbord.

    Gunilla Wedding

    P.S För den som vill bygga ett eget deckartorn av någorlunda nya deckare bredvid sängen, hängmattan, trådgårdsstolen eller på stranden nu i sommar kan jag rekommendera byggstenar som till exempel Anne Holts Offline, Gilly Macmillans Bränd himmel, Sara Hilarys Någon annans skuld, Ann Cleeves Tomma luften, Jörn Lier Horsts Blindgång, Tana French En hemlig plats och Eva Dolans Döda talar inte.

    D.S

  2. Admin2

    För många för långa

    by

    Lite drygt halva året har gått, och för oss som sitter i Deckarakademins A-läsgrupp för översatta böcker känns trycket redan påtagligt. Brevbäraren släpar snällt upp det ena bokpaketet efter det andra i en strid ström. Läsa, tycka, utbyta tankar med kamraterna, visst det är roligt – men vissa författare skriver allt för tjocka böcker. Varför? Det man inte kan uttrycka på t.ex. 250 sidor blir inte bättre av att man försöker dryga ut dem med pladder. Jag tänker inte i detta sammanhang nämna en viss amerikanska som förälskat sig det hon tror är England, och envisas med att i den ena tjocka boken efter den andra återvända dit.
    Men det finns ljusglimtar, tack och lov. Det ska bli riktigt spännande också för mig att se hur vi kommer att rösta när det blir dags. Tycker nog att man redan nu kan se vissa tendenser i årets utgivning. T.ex. verkar många böcker handla om kvinnliga relationer – på ont och gott.
    En missuppfattning som drabbar den till svenska översatta spänningslitteraturen är att förlagen främst talar om den ”bäst översatta” boken. Fel,fel,fel , säger jag som översättare. Vi har ett speciellt pris som vi delar ut till förtjänta översättare, och då handlar det oftast om ett ”livsverk” eller en större andel väl översatta böcker. Deckarakademins pris går till ”den bästa till svenska översatta deckaren” – punkt slut. Att andra förhoppningsfulla förlag talar om att den och den boken har de ”nominerat” och det uttrycket är inte stort bättre. Det är Deckarakademin som nominerar de fem bästa böckerna när det blir dags.
    Lilian Fredriksson

Deckarakademin

Välkommen till Deckarakademins hemsida. Vi är en obunden organisation som sedan 1971 verkar för kriminalgenrens bästa bl a genom att ge ut antologier med såväl fakta som fiktion och genom att uppmärksamma kriminallitterära förtjänster genom att dela ut ett antal priser.

Kontakta oss

För frågor kring hemsidan: bibbi.wopenka@gmail.com. För frågor kring våra priser m.m. maila bibbi.wopenka@gmail.com
Hoppa till verktygsfältet