1. Admin2

    Pågående forskning om kriminalgenren

    by

    Karl Berglund har två gånger belönats med priset för bästa fackbok av Svenska Deckarakademin, 2012 och 2017. Det är det första och sista bandet i hans doktorsavhandling, framlagd i december 2017 vid Uppsala universitet, som sålunda uppmärksammats av Akademin. Titlarna är ”Deckarboomen under lupp. Statistiska perspektiv på svensk kriminallitteratur 1977—2010” och ”Död och dagishämtningar. En kvantitativ analys av det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur”. Däremellan ligger ”Mordförpackningar. Omslag, titlar och kringmaterial till svenska pocketdeckare 1998—2011” (2015). Berglund har rönt mycket uppmärksamhet för sin forskning, som måste sägas vara banbrytande på sitt område, nämligen den moderna svenska kriminalromanen.

    Delvis bekräftar Berglunds forskning tidigare föreställningar, delvis reviderar den historieskrivningen. Att svenska kriminalförfattare har rönt stora framgångar inom- och utomlands stämmer, men att det skulle vara en bransch med övervikt för kvinnliga författare visar sig vara oriktigt. Tvärtom: männen utgör nästan 70% av 2000-talets svenska kriminalförfattarpopulation. En annan myt som Berglund slår hål på med sin avhandling är att kriminalförfattare skulle vara särskilt realistiska. Visserligen är berättelsernas yttre ram (exempelvis miljöskildringarna och polisarbetet) realistisk, vilket ju närmast är en självklarhet i genren, men såväl när det gäller typ av förövare, typ av offer, motiv till brotten och tillvägagångssätten är gapet till verkligheten så stora att man snarast får tala om starkt manipulerade eller hopfantiserade skildringar. Berglund visar att den berömda och så ofta omnämnda samhällskritiken i själva verket är ett moraliserande i harmoni med samhällets gängse normer. (Genomslagskraften hos undantag som Henning Mankell och Stieg Larsson ändrar inte på detta, men kan förklara varför myten har uppstått.) I stället för att vara typiskt svenska är verken starkt beroende av den anglosachsiska traditionen. Att Karl Berglund prytt omslaget på branschtidskriften Svensk Bokhandel 2018:5 känns motiverat med tanke på de nya insikter hans doktorsavhandling givit oss om denna i bokhandel och på bibliotek så framgångsrika genre. Han har dessutom hållit seminarier och föreläsningar om sin forskning på olika svenska universitet och farit riket runt och hållit föredrag för allmänheten om den.

    Genrens popularitet föranleder förvåning över att det inom svensk litteraturforskning är så klent med efterväxten på spänningsfiktionsområdet. Det är okänt vad som i skrivande stund äger rum utanför universitetsvärlden, förutom att Jan Malmstedt ligger i slutfasen av sin stora monografi om narkotika i svenska kioskpockets. Inom de svenska universiteten tycks det för närvarande vara tyst efter Karl Berglund givit sig i kast med andra forskningsfält. Vi får verkligen hoppas att nya forskare tar vid efter honom. Det mesta återstår ju att göra, särskilt om man ser i ett historiskt perspektiv.

    Dag Hedman

  2. Admin2

    Deckare vid ryska gränsen

    by

    RukaDen första finska deckarfestivalen, Nordic Noir, arrangerades 18-19 januari i Ruka. Finländarna började blygsamt med 12 författare och c:a 150 besökare till det kylslagna Lappland. Det blev ett gemytligt, avslappnat och intressant evenemang som kräver en fortsättning.

    Ruka är en av Finlands större skidorter, där säsongens världscuppremiär i längdskidåkning hölls. En liten ort med endast 63 bofasta innevånare. Under vintersäsongen är där desto fler. Flera hotell och många stugbyar tar emot skidturister från hela världen. Skyltar och restaurangmenyer är på finska, engelska, ryska och japanska. Svenska fungerar inte i denna del av Finland. Ruka ligger vid ryska gränsen med ett nordligare läge än Haparanda.

    Under festivalen kröp kvicksilvret ner till närmare – 30 grader när det var som kallast. De stackars skidåkarna åkte då inte många pass. Vad kunde då inte passa bättre än att lyssna på författare i stugvärmen?

    De tolv författarna kom alla från de fem nordiska länderna. Våra svenska dominerade med fem stycken, Ninni Schulman, Stefan Ahnhem, Jens Lapidus, Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist. De två sistnämnda utgör författarparet Erik Axl Sund. Tre finländare fanns med; Kati Hiekkapelto, Antti Tuomainen och Max Seeck. Det var några år sedan Antti gavs ut på svenska och Max har aldrig blivit det.

    Två kända islänningar fick jag lyssna på, Yrsa Sigurdadottir och Ragnar Jonasson. Från Norge och Danmark kom vardera en författare, Samuel Björk och Agnete Friis. Under två kvällar, dagarna var vikta åt skidåkning, kunde besökarna lyssna på flera seminarier med de olika deltagarna. Samtalen höll på fram till midnatt då det var läggdags för att orka med en ny dag i de kylslagna spåren och den kalla backen.

    En sak som jag kunde konstatera var att finländare i allmänhet har höjt sina kunskaper i engelska. Alla seminarier försiggick på det språket. Författarna behärskade engelska utmärkt och ännu bättre var moderatorerna Ronja Salmi, Philip Teir och Kasper Strömman. Eftersom de bara var tre fick de ligga i ordentligt.

    Ämnen som författarna kunde prata om var t ex humor. Där fick publiken också skratta när Antti, som skriver humoristiska böcker, och Samuel briljerade i komiska ordvändningar. Kati och Stefan fick mer frågor om sin musikaliska bakgrund än om musiken i deras nuvarande böcker, vilket kanske hade varit mer intressant. Samtalet mellan Jens och Yrsa om filmatisering av deras böcker visade att de båda hade helt olika makt över sina verk. Yrsa släppte allt till filmmakarna, medan Jens gärna ville fortsätta att ha synpunkter under manusskrivandet.

    Det mest spektakulära seminariet blev också det sista med alla manliga författare på scen grillade av Ronja Salmi. När hon började ställa frågor om deras kvinnliga karaktärer, om könsroller och om MeToo var det många av de helt oförberedda männen som vred på sig i stolarna. Ronjas envishet och absoluta kyla i frågorna imponerade och provocerade.

    Jag blev imponerad av Nordic Noir. Välarrangerat och intressant även om jag kanske kunde önska mig några andra programpunkter än bara biosittande seminarier. Att förlägga festivalen i Ruka måste ändå sägas vara genialiskt. Finsk kyla och mörker är minst lika deckarvänligt och mystiskt som gotländska gränder på sommaren.

    Text och foto: Nisse Scherman

    Kati Hiekkapelto

    Stefan Ahnhem

    Kati Heikkapelto och Stefan Ahnhem gästade den finska deckarfestivalen Nordic Noir.

Deckarakademin

Välkommen till Deckarakademins hemsida. Vi är en obunden organisation som sedan 1971 verkar för kriminalgenrens bästa bl a genom att ge ut antologier med såväl fakta som fiktion och genom att uppmärksamma kriminallitterära förtjänster genom att dela ut ett antal priser.

Kontakta oss

För frågor kring hemsidan: bibbi.wopenka@gmail.com. För frågor kring våra priser m.m. maila bibbi.wopenka@gmail.com
Hoppa till verktygsfältet